fruketchup.blogg.se

Jag är tacksam för att få vara del av ett fantastiskt arbetslag. Jag är tacksam över att ha en fantastiskt arbete. Jag är tacksam över allt vi hann med på vår planeringsdag på jobbet. Jag är tacksam över vilan jag fick efter jobbet. Jag är tacksam över att jag klarat av att lära mig crawla och att jag orkar crawla 100 meter. Jag är tacksam att få vara med i en fantastisk förening där alla möts med ett leende. Jag är tacksam över allt som jag klarar av trots min sjukdom (det blir så mycket roligare då). Jag är tacksam över att ha ett hem som jag trivs i. Sist men inte minst, jag är tacksam över min underbara familj. 

Ni vet det jag började med för några veckor sedan. Nu går vi in i del B. Jag har nämligen fått ett brev idag. Jag är kallad till en anställningsintervju!!!!!!! Det är en förskollärartjänst i samma kommun som jag redan arbetar i men i ett annat skolområde. Så spännande! Snacka om att jag kommer vara hur nervös som helst och det är mer än en vecka tills dess.

Jag är så glad, äntligen äntligen äntligen har jag kommit igång. Helt otroligt vad glad jag är över det, att arbeta 2 timmar om dagen. Men det är så stort för mig att göra det. Det kändes lite pirrigt att komma in på jobbet idag, nu var det äntligen på riktigt. Men såklart gick det hur bra som helst. 

 

Nu soffhäng, lunch och avslappningsövningen innan lilleman ska hämtas. 

 

 

Då var sista dagen på arbetsträningen gjord, och sista dagen jag är helt sjukskriven. Från och med imorgon är jag "bara" 75% sjukskriven och ska alltså arbeta 25%. En väldigt bra början blir det tycker jag med en röd dag, inte illa. 

 

Efter mina två timmar idag kände jag faktiskt en liten tillstymmelse till energi så jag åkte via Källan och hälsade på. Jag har inte varit där sedan mitten av mars och jag saknar alla jättemycket så jag passade på att åka inom en timme för att ta en kopp kaffe, snacka lite goja och kramas massor! Det var så härligt att kliva innanför dörrarna och får träffa alla som var där. Samma underbara välkomnande och samma fina stämning som alltid var det och jag känner hur mycket jag saknar dem. Det får nog bli fler gånger jag försöker ta mig inom där, även om det bara blir för en kort stund. 

 

Nu ska jag iväg och hämta lilleman och sedan hem och försöka han vila en stund. Kvart i fem i morse vaknade han och han hade inte riktigt somnat om när min och herr ketchups klocka ringde kvart över fem så jag misstänker att unge herrn är ganska så trött idag. Ikväll står det valborgsfirande på programmet så han behöver sova av den anledningen också. 

 

Hoppas ni alla får en fin kväll!

Idag var det långa två timmar på jobbet. Jag har sedan i måndags kväll känt mig lite sliten och idag var det tufft att jobba. Vi kollade lite på ett schemaförslag hur mina arbetstider ska ligga när jag börjar arbeta "på riktigt". Det kan nog bli bra även om det till viss del kommer att kosta energi, fast det gör i och för sig det mesta jag gör. När mina två timmar var över så var det bara i bilen och hem. Väl hemma upptäckte jag att vi har oinbjudna gäster. En gigantisk varelese med 8 ben har bosatt sig källaren. Fy för den lede säger jag bara. Det var bara att ta kläder och skor med mig upp och sedan stänga alla dörrar som finns mellan mig och odjuret så det inte ska hoppa upp och bita mig i hälsenan. Nu sitter jag här i min soffa och försöker andas lugnt för att hämta mig så jag kan fixa lite lunch. Jag har 1,5 timme på mig och sedan är det dags att ge sig av till sjukgymnaste för sista gruppträningen. Det känns inte bra att det är sista gången, jag skulle behövt ha kvar sjukgymnastiken länge till känner jag, just gruppträningen fungerar så väldigt bra. Jag tänkte jag skulle prata med sjukgymnasten hur jag ska göra för jag känner inte att jag är redo att stå på egna ben ännu. 

Så är ännu en dag slut. Jag har varit på jobbet, jag har tränat (vilket gick sådär med tanke på att det gör ont i mitt skrapsårsknä och i handen där jag också skrapade mig) men framförallt har jag vandrat. Vandrade gjorde jag mycket i somras och det är inte vandra som i dra på sig fotriktiga skor och gå någon vandringsled. Det är istället att gå mellan soffan, datorn, köket (titta ut på "ingenting" genom fönstret) och så tillbaka till soffan igen. Först tänkte jag inte på vad jag gjorde men sedan kom jag på mig själv med mitt vandrande. Det är inget gott tecken, jag kände hur jag speedade upp mig själv med mitt vandrande och när jag försökte stoppa mig så kröp det i hela kroppen och det var bara att resa sig upp och gå lite till. Helst av allt hade jag gått och lagt mig och gjort avslappningen ännu en gång men eftersom barnen var hemma kände jag att det inte var någon bra idé. Nu efter att ha tränat så känns det bättre. Det är precis som att jag fått ur mig det som knagt inne i mig och kan slappna av. 

Jag vet att jag inte ska hålla på att grubbla då det inte löser så många problem men jag tror att jag är orolig för lönesamtalet imorgon och avstämningsmötet på måndag. Det känns svårt att sitta och bedöma sig själv när jag knappt inte varit på arbetet sedan i maj, så frågan är vad jag ska bedöma, min arbetsinsats innan jag blev sjuk (jisses vad jag presterade då), när jag arbetstränade i höstas (delade frukt och försåg mina kolleger med kaffe blev jag en höjdare på) eller det jag gör nu? Ska jag titta på det jag gör nu så blir det inte många kronor i löneökning. Just nu koncentrerar jag mig mest på att vara där, då bara det är ett otroligt stort steg att ta, även om jag är med barnen. 

På mötet i måndags togs beslutet att jag slutar på min förskola och ska börja på en annan. Jag fick två valmöjligheter av min chef och idag har jag varit och tittat på dessa ställena.

 

Ställe nr 1  har jag varit på vid jul när det varit sammanslaget. Den aktuella avdelningen är en småbarnsavdelning med 16-17 barn men inte alla samtidigt. När jag kom in i hallen kände jag redan där ett lugn och efter att tittat runt och pratat med personalen kände jag fortfarande lugnet. Min Nisse Blå kommer att få rulla men det blir kortare sträcka än vad jag har idag (eller rättaresagt, när jag arbetade på min fd arbetsplats). 

 

Ställe nr 2 är en förskola med två avdelningar där man måste gå igenom den ena avdelningen för att komma in på den andra. Hallen är gemensam för de båda avdelningarna och där är sammanlagt 30 barn men då nästan alla barn är schemabarn är de inte där samtidigt. Förskolan är placerad i ett servicehus och i andra änden av servicehuset finns ytterligare en en-avdelningsförskola som det samarbetas mycket med. Väljer jag den förskolan kommer jag fram till sommaren arbeta på samtliga tre avdelningar i "huset" och mestadels eftermiddagar (detta går inte att ändra). Dock har jag cykelavstånd till den förskolan. 

 

Vilken tycker ni jag ska välja????