fruketchup.blogg.se

Det är synd om Herr Ketchup har jag fått höra ett antal gånger. För jag är inte snäll, har jag fått höra. För han måste göra sådana hushållssysslor som att diska och tvätta. Det som är ännu värre är att han inte får gå och sätta sig i soffan och ta det lugnt efter att han varit på sitt otroligt viktiga och jobbiga arbete. Han får heller inte ut och träna så ofta som han vill. Visst är jag en elak och lat fru. Tycker andra människor (för det är inte bara en person som sagt det), inte Herr Ketchup själv. Ja, ni läste rätt. Jag får höra att allt detta, inte rakt ut alla gånger utan ibland bara som små antydningar. Detta kan komma som en kommentar på vad jag gör. Har jag t ex varit och tränat får kan jag få höra att jag ska vara hemma och ta hand om min familj. Säger jag att Herr Ketchup är i tvättstugan får jag höra att det är min uppgift. Favoriten nu är att eftersom jag bara går hemma ska jag också göra mer än Herr Ketchup. Uppenbarligen har man då missat den lilla detaljen att jag är sjukskriven och därför går hemma. 

Så här är det, i vårt hem är det vi som bestämmer. Det är vi som bestämmer hur vi ska ha det, vem som ska göra vad och när det ska göras. Det är enbart jag och Herr Ketchup som har med den saken att göra, och det ska andra människor fullkomligt ge blanka fasen i. Jag tänker inte sitta här och rabbla upp vad var och en gör men en sak är säker för att citera min käre make, "det är nog jämt tills vi dör". För vi väljer att samarbeta och både ge och ta, precis som ett förhållande ska vara. 


Varför tar jag då upp detta i bloggen? För att i vanliga fall kan jag skaka av mig dessa fullkomligt idiotiska och nedvärderande kommentarer. Men som jag mår nu, när jag går med ett ständigt dåligt samvete för att jag inte räcker till för allt och alla, så är detta förödande att höra. För varje gång jag får höra det så kommer dessa järnspöken och talar om att "komigen nu ketchup och kämpa lite till, självklart kan du göra detta också" och det dåliga samvetet är tillbaka fast det inte ska vara så. Det i sin tur leder till att benen sparkas undan och jag tar ett stort steg tillbaka och mår ännu sämre. 

 

Så om du vill vara min vän, och vara välkommen till mitt hem: Ge fasen i att lägga dig i, och låt oss sköta vårt hem precis som det passa oss.