Prövningar vi möta få

Det är väl ungefär så mitt liv har sett ut sista 10.5 månaderna. Men bara för att livet ska jäklas lite till så hände en liten sak igår kväll. Vad tycker ni om det här???

 
Den lilla bucklan som är ungefär vid tanklocket är inte med på kortet men det syns. Skråmor på mig? Inga, tack och lov. Inte heller på hen som körde på mig. Hen däremot mår inget vidare pga det hen orsakat (ja, jag har det på papper, inte att hen mår dåligt för det har hen berätta själv men att hen har tagit på sig att det var hen som orsakade den lilla olyckan). Men jag tycker väldigt väldigt synd om hen då jag tycker att hen är en för trevlig människa för att hen ska gå omkring och må dåligt. Hens bil mår inte så bra fysisk, och då hens bil är mååååånga år yngre än nissebilen så förstår jag att hen grämer sig över vad som hände igår. Men trots det lilla missödet kunde både jag och hen ta våra vrålåk och köra därifrån med dem, det är alltid något. 

Kommentarer
Postat av: Ingalill

Tur det inte blev värre!

Svar: Ja, man inser att man nog har en skyddsängel någonstans när en sådan här sak händer. Både jag och den andre föraren är evigt tacksamma att det bara blev materiella ting, även om både hen och jag tycker vi har haft vår beskärda del av elände.
fruketchup.blogg.se

2013-04-09 @ 17:18:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0