fruketchup.blogg.se

Jag överlevde lönesamtalet trots att det började på värsta tänkbara sätt. Jag hade nämligen med mig stöttepelaren, dvs samma underbara människa från facket som jag haft med mig vid varje rehabsamtal, och jag hade missat den lilla detaljen att informera min chef om det. Hon var inte glad, chefen alltså. Om jag skämdes? Jepp, en aning, eller rättare sagt, jättejättejättemycket. Ingen bra början. Efter det kunde det bara gå bättre, och det gjorde det, med råge. Lite snurrigt var det i och för sig eftersom jag inte jobbat speciellt mycket sista året men vi fick ihop något som vi var nöjda med och det kändes bra. Att närmare beskriva vad som sades vill jag inte göra, men jag kan säga att det var bara massa positivt som togs upp. 
På måndag förmiddag ska vi träffas igen men då ska även min läkare och min handläggare från försäkringskassan vara med för då är det dags för avstämningsmöte. Då ska mina första två veckor på arbetsträningen utvärderas och vi ska diskutera hur vi ska gå vidare.