En liten dipp

Men det handlar inte om chips eller grönsaker. Nej, det är en annan sorts dipp det här. I måndags var jag tröttare än tröttast och energin kommer inte tillbaka mer än tillfälligt. Jag är supertrött, men jag sover bra om nätterna trots att jag kunnat minska tabletterna så det kan inte bero på det. Avslappningen somnar jag till såfort gubbens malande börjar, jag sover ofta en stund efter avslappningen också. Vet inte om jag börjar ha någon infektion i kroppen för det sticker och kliar i halsen, känner mig tung i huvudet men det känns endå inte som förkylning. Jag misstänker att det kan vara pollen som spökar, jaja... bara att vänta och se vad som händer. 
 
En liten rolig sak måste jag berätta, det kan inte bara vara deprimerande. I måndagskväll efter jag skrivit mitt treårstrots-inlägg så fick jag ett mess: Ska vi ut och gå? Det var en av mina gamla kollegor som var promenadsugen och jag som egentligen bara tänkt dra något gammalt över mig (mannen kanske, fast förståss, då skulle jag också vara gammal i så fall) sa först nej. Men min 25-årigen gubbe sa till mig att självklart skulle jag ut och gå (han vet mycket väl om att när jag dippar kan det hjälpa med en promenad med en vän) så jag ångrade mig och hängde på min kära vän. Efter en bit fick jag en känsla av att någon tittade på mig, och vet ni vad, det var någon, eller kanske något som gjorde det.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0