Äntligen måndag

Är det bara jag som älskar måndagar? För mig är måndagar en underbar dag. Det är den dagen då rutinerna fungerar igen och då jag får mina guldtimmar dvs de timmar då det bara är jag hemma och jag får ligga i min älskade soffa och bara vara och fylla på energibägaren igen. 
Idag är måndagen mer välbehövlig än vanligt. Det känns att herr ketchup varit iväg även denna helg och då energibägaren låg på noll redan i fredags har gjort att helgen varit tuffare än vanligt. Men jag har överlevt, och barnen  bus har överlevt och det är det viktigaste. Annars tycker jag helgen har varit helt ok. Robin Stjernberg vann som bekant inte mello utan kom i mitten på en fjortondeplats. Han hade nästan halva startfältet efter sig och även om det inte är godtjänt med bravur så tycker jag ändå att mello var en helt ok svensk tillställning. Petra Mede gjorde ett bra jobb och numret innan röstningen var kanon. 
Helgen slutade på ett bra sätt också, som vanligt. Igår blev det easyline igen och efteråt blev det 15 min crosstrainer i full fart för att få ur mig allt elände och fylla på bägaren. Efter dusch, middag och nattning av barn så drog jag och grannkärringen ut på promenad. Två timmar senare var vi hemma, men full fart var det inte hela tiden. En vända inom affären blev det och där var vi bara tvungna att köpa lite färdkost. Jisses vad gott det var. Väl hemma i soffan igen så hann jag se sista delen av VM. Mycket bättre kunde det inte slutat, VM-GULD!!!! Men ska jag vara helt ärlig så är inte hockey det viktigaste för mig, långt ifrån. Däremot finns det vissa landsförrädare i släkten (obs, inte herr ketchup, han log snarare vackert igår när det stod klart att USA tog bronset) som håller på Finland trots att personerna i fråga är svenskar (observera att meningen är skriven med glimten i ögat (förutom herr ketchups leende för det är till 100% sant) så ni som känner er träffade behöver inte slakta mig även om jag vet att ni väldigt gärna skulle vilja göra det (även det är skrivet med glimten i ögat)). På grund av detta landsförräderi (återigen, glimten i ögat) är det extra kul att Sverige tog guldet som vissa var helt säkra på skulle hamna i vårt östra grannland, medan vårt östra grannland gick hem lottlösa, eller snarare medaljlösa kanske jag skulle skriva istället. Mycket glimten i ögat här och förklaringar men för vissa är hockey, liksom landstillhörighet, liv och död så för mitt välbefinnandes skull kändes det bäst att förklara mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0