fruketchup.blogg.se

I helgen har fenomenet Latitud  57 ägt rum i vår lilla stad. Detta fenomen är en festival  som varar  i två dagar då en hiskeligt massa människor i olika åldrar trängs på en liten yta och lyssnar på väldigt massa bra musik.  I sådana här sammanhang så konsumeras det en väldigt stor mängd alkoholhaltiga drycker hos ett flertal av besökarna och Latitud är inget undantag. Trots det så har det varit helt fantastiskt roligt och arrangörerna har lyckats att skapa en fest för precis alla åldrar. Fast förstås lite sanning med modifikation är det väl för jag tror inte de små bebisarna, med hörselkåpor som nästan var större än deras huvuden, tyckte ens att Duran och Mollan var något roligt. Men lilleman med sina knappa fem år och storasyster tyckte det var superkul. Inte för de lyssnade på så mycket musik utan bara att vara i folkvimlet och roa sig med att hoppa hoppborg, snickra fågelholkar, äta godis, dricka mängder med läsk, träffa kompisar och härja på lekplatsen (som såklart låg precis utanför området och med höga icke-genomskinliga staket in mot området) gjorde ett de var mer än nöjda. Storasyster hade i och för sig sett fram emot att se Magnus Uggla och med bestämda steg och vässade armbågar med mig i hasorna så trängde hon sig nästan enda fram till scenen. I knappt två låtar stod hon ut sedan kom paniken smygandes och vi gick därifrån. Men vi fick se honom på nära håll, den gamle Ugglan.